Bettan Torstensson Pedagogisk dokumentation med IT stöd. Umeå Universitet/Mölndals stad 2012-01-22
"Pedagogisk dokumentation" Vad, hur och varför? |
Vad säger styrdokumentet?(Lpfö98/10)
- " Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras och följs upp och analyseras för att det skall vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner”
- "Arbetslaget ska dokumentera , följa upp, utvärdera och utveckla"
- " I förskolan ska vi sätta upp mål för vad verksamheten skall göra, inte mål för vad barnen skall prestera"
(Wiklund Dahl2010 s56,s57,s7 )
Här finns en viss motsägelsefullhet. "Kontinuerligt dokumentera och följa upp varje barns utveckling". samtidigt är det" mål för verksamheten, inte mål för vad barnen skall prestera" som skall sättas upp.
Jag tolkar detta som att vi måste följa och dokumentera varje enskilt barns utveckling och lärande men vi skall använda den samlade bilden av barns behov och intressen till att planera gruppens aktiviteter som också skall dokumenteras. Reflektionerna i arbetslaget bör finnas både på individ och verksamhetsnivå.
Jag tolkar detta som att vi måste följa och dokumentera varje enskilt barns utveckling och lärande men vi skall använda den samlade bilden av barns behov och intressen till att planera gruppens aktiviteter som också skall dokumenteras. Reflektionerna i arbetslaget bör finnas både på individ och verksamhetsnivå.
Vad?
Vi ska dokumentera verksamheten och barnens utveckling, intressen och lärande.
.
En önskelista till Tomten av en femåring
Barns bilder kan ge mängder av information. I samtal om bilderna kan jag få förståelse hur barnet uppfattar olika begrepp, jag kan få veta hur barnet tänker om olika fenomen. När barnet skapar bilderna kan jag observera vad de säger, hur de går tillväga och motoriken.
Hur?
Vi observerar och dokumenterar när barnen upptäcker, utforskar, arbetar med olika material och aktiviteter. Genom intervjuer, foto, film, anteckningar, Vi visar bilder och text från digitalkameran i fotoram och på papper. Vi sparar teckningar och annat material från barnens aktiviteter i en samlingspärm en sorts portfolio. Vi dokumenterar planeringar och samlingar, skriver verksamhetsplan och utvärderar.
Vi observerar och dokumenterar när barnen upptäcker, utforskar, arbetar med olika material och aktiviteter. Genom intervjuer, foto, film, anteckningar, Vi visar bilder och text från digitalkameran i fotoram och på papper. Vi sparar teckningar och annat material från barnens aktiviteter i en samlingspärm en sorts portfolio. Vi dokumenterar planeringar och samlingar, skriver verksamhetsplan och utvärderar.
Detta är några exempel på hur vi dokumenterar aktiviteter ihop med barnen.
Vi har en stor ek på vår gård som i år haft väldigt mycket ekollon.
- Vad händer med Ekollonen? Frågar barnen.
Här har vi dokumenterat vad barnen tror ska hända och
vad vi använt för material till experimentet. Detta följs upp flera gånger, vi tar nya foton på vad om hänt och pratar om vad barnen tänker om detta.
Barnen la märke till hur mycket löv som fallit ned från träden i höstas när vi var i skogen. De undrade var alla löven blir av. Då skapade vi ett experiment för att få reda på hur det förhåller sig.
vi tog med material från skogen och dokumenterar vad som händer,
Jag tror att vi kan utveckla vår pedagogiska dokumentation och reflektion mycket mer, mycket av vår dokumentation är oreflekterad och vi vill förändra detta. Ett nytt verktyg för oss är IT tekniken med datorer och Ipads, vi har startat processen och utvecklas tillsammans med barnen.
Varför?
Syftet är att utveckla verksamheten. Att kunna se hur barnen utvecklas på bästa sätt och att de mår bra. Att se vad barnen är nyfikna på och vill lära sig. Att se vad vi behöver stärka och stimulera hos barnen, hos oss själva, hos verksamheten. För att se att vi arbetar i enlighet med våra styrdokument och verksamhetsplan.
Syftet är att utveckla verksamheten. Att kunna se hur barnen utvecklas på bästa sätt och att de mår bra. Att se vad barnen är nyfikna på och vill lära sig. Att se vad vi behöver stärka och stimulera hos barnen, hos oss själva, hos verksamheten. För att se att vi arbetar i enlighet med våra styrdokument och verksamhetsplan.
Här kan vi använda oss av Koppfeldts mfl(2011) modell ”fenomen-förståelse-slutsats” när vi reflekterar över vad vi fått reda på. Arbetslaget resonerar utifrån samlad kunskap om barnen hur vi skall arbeta vidare.
Mina tankar om pedagogisk dokumentation är att pedagogerna skall bli medvetna om och kunna utvärdera och analysera sitt eget förhållningsätt, metoder, verksamhet och genom detta bli bättre. Dokumentationen blir pedagogisk först när man använder det insamlade för att utvärdera/analysera sitt arbete.
”Lärarens reflektion bör i vårt perspektiv ytterst syfta till att förbättra situationen för de lärande”
”Lärarens reflektion bör i vårt perspektiv ytterst syfta till att förbättra situationen för de lärande”
Eimsheimer, Hansson, Koppfeldt(2011 s 42)
Barnen skall bli medvetna om sitt lärande och sin utveckling genom samtal, med hjälp av dokumentationen, pedagogerna skall se barnens lärande och utveckling tydligt. Taguchi(2011) skriver om att dokumentationen används som ett arbetsverktyg där man tar barnens funderingar som utgångspunkt för planeringarna, det känns väldigt rätt. Dokumentation i olika former kan göras naturligt och kontinuerligt i barngruppen, men reflektion är inte alltid så lätt, den behöver få ta tid och inte göras enbart ”i farten” som vi ofta gör i förskolan utan i lugn o ro på reglerad planeringstid. Egen reflektion är bra, men för mig är reflektion med kollegor viktigt för att kunna tänka ur olika nya perspektiv och synvinklar så jag inte fastnar i gamla mönster. Taguchi menar att ”Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan men även familjen och förskolan emellan. Att ett aktivt reflektionsarbete är nödvändigt för en förändrad praktik har flera forskare studerat” Tagushi(2011s15)
Emsheimer mfl. (2011)använder sig av en pusselmetafor där de menar att man måste plocka isär för att sen sätta samman till en helhet. Att analysera delar för att förstå helheten. De nämner också att i pusslet finns bara en rätt lösning i livet finns flera.
En förenklad modell över en forsknings/dokumentations metod beskrivs i Den svårfångade reflektionen. (Koppfeldt mfl2011 s181,182,183)
”fenomen-förståelse-slutsats/handling”
1 Insamlandet av material, data.
2 Medveten tolkning av materialet, försöka se det ur olika synvinklar och från olika perspektiv.
3 Bearbetning och slutsatser.
Förutom att ge oss information om hur vi skall arbeta, ger dokumentationen också ett gott underlag för att föra samtal med föräldrarna om barnens lärande och om vår verksamhet. Den ger också en tydlighet inför chefer, kommunledning och samhälle. Vi blir medvetna om och kan redogöra för vår kvalitet i verksamheten och kan visa på vår professionalitet.
Litteratur:
Wiklund Dahl Eva ( 2010) Med läroplanen på fickan. Förskoletidningen AB Stockholm
Eimsheimer,Hansson,Koppfeldt(2011) Den svårfångade reflektionen. Studentlitteratur AB Lund
Lenz Taguchi Hillevi (2011) Varför pedagogisk dokumentation. HLS Förlag Stockholm
