Jippiiii!

Nu är vi i mål hela lärgrupp 1 Lotta, Susanne, Ida Kattis och Bettan

Mediers påverkan i lärmiljöer.

Hur påverkar medier och teknik vårt arbete med barnen i förskolan?

I senaste numret av Pedagogiska magasinet läser jag i en artikel av Anna Klerfelt (fil dr i pedagogik vid Göteborgs universitet) om en studie inom det europeiska forskningsprogrammet Steps som kommit fram till detta ”Undersökningen visar även att användningen av IT har stor betydelse för barnens individuella lärande. Både barn som har lätt att tillägna sig ny kunskap och de som har svårigheter har fördelar av ett IT baserat lärande. Det är framförallt kommunikativ förmåga, språk, sociala och kognitiva färdigheter som utvecklas. Steps-studien visar att IT har en positiv inverkan på barns deltagande, motivation och engagemang”. Det är viktigt med handledning, differentiering och individanpassning anser forskarna och tekniken möjliggör detta.( nr 3 2012)

I vår barngrupp har vi precis fått några I-pads. Om jag ser till mina egna observationer i barngruppen så är barnen väldigt intresserade av att arbeta med paddorna och ett livligt samtal pågår alltid barnen emellan när de håller på. Samtalen rör sig både om vad som händer på skärmen och om hur man bäst löser problemen som uppstår. De hjälper varandra och kan gå och hämta ytterligare barn för att få relevant hjälp. Vi pedagoger har precis börjat lära oss det nya verktyget och kommer säkert att hitta fler användningsområden. Nu blir det förutom barnens spel med appar, vår egen pedagogiska dokumentation, projektorvisning av sagor, foton från verksamheten och barnens egna berättelser.

Medier påverkar även genom vad barnen ser och konsumerar i hemmen.

Debutåldern för internet ca 4 år och 43% av 2-åringarna har någon gång använt dator. Barn mellan 2-5 år spelar spel, ritar och målar och lyssnar på musik och är på sajter, att spela spel är vanligast.73% av barnen ser på tv varje dag, Bolibompa är vanligast och 30% besöker även sajten. Föräldrarna i undersökningen är inte speciellt oroliga när deras barn är på nätet 62% var inte oroliga (de yngre barnen satt inte själva vid datorn) 10% var dock oroliga för att deras barn skulle berätta för mycket om sig själva, detta gällde barn som var lite äldre 5-9 år. Föräldrarna anser att barnen lär sig bra saker av tv och internet och av spel, men tycker också att det kan vara passiviserande och kan lära ut dåliga saker.(Småungar och medier 2010)

På förskolan anser jag att alla verktyg vi använder, vare sig det är tv, internet, I-pad, datorer eller Lego, bör vi ha en tanke med barnens användande. Vad skall barnen lära sig med aktiviteten? Vad är barnens behov? Att man i arbetslaget för ett reflekterande samtal om detta är ett måste.

Vad säger våra styrdokument?

”Det förskolepedagogiska arbetssättet innebär att utgå från barns egna erfarenheter, intressen och motivation.”

”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning”(Wiklund 2010 sid 9,48 )

Referenser

Pedagogiska magasinet tema I digitaliseringens spår (nr 3 2012)

Statens Medieråd Småungar och Medier en fakta publikation www.statensmedierad.se (2010)

Med läroplanen på fickan Lpfö98/10 Eva Wiklund Dahl Förskoletidningen/fortbildning AB (Stockholm 2010)

Mitt underbara barnbarn

- Posted using BlogPress from my iPad

9/9-12 Reflektioner om filmskapandet

Reflektioner om filmskapandet

Jag fick iden till filmen när barnen följt fjärilslarvers utveckling i våras och var så intresserade av det. Jag gjorde ett enkelt bildmanus  som fick igång tankarna och efter diverse försök växte synopsis och manus fram sen var det bara att börja "knåda"

Det var svårt att få animeringarna bra KenBurnseffekten i iMovie var svår att ta bort. Men jag bestämde mig för att resultatet fick duga. Det är både foto och filmade sekvenser. Jag upptäckte var att det var väldigt roligt att göra ljudeffekter, detta tror jag att barnen kommer att uppskatta när vi arbetar med deras berättelser så småningom och vilken skillnad det gör när man ser filmen med eller utan ljud.
Granat (2006) skriver inte så mycket om ljud i sin bok " Manus och dramaturgi för film" men i alla manusbeskrivningar som är med i boken beskrivs vad man hör t.ex regnet smattrar mot taket, vågskvalp, fågelkvitter ett viktigt medel att skapa stämningar. Han nämner på sid 33 om att de ljud man nämner i manus är bara de som har betydelse för handlingen och den dramatiska framåtrörelsen.
Under processen med att göra filmen har jag lärt mig väldigt mycket om filmning och om verktyget iMovie.

Jag ville naturligt vis få reda på hur målguppen reagerar så jag har visat filmen för barnen på förskolan och deras reaktioner var positiva:

 De var koncentrerade och tittade på hela filmen . 

De skrattade när larven åt och såg lite förskräckta ut när fågeln kom. 

När fjärilarna pussades hördes  lite generade fniss. 

När jag frågade dem efteråt hade alla hängt med i stadierna av fjärilens utveckling, men det är ju inte så konstigt med tanke på att de nyss följt utvecklingen i verkliga livet också

En flicka frågade mig är detta en film??? Hon undrade om det var på "riktigt"

Det skall bli roligt att visa hur jag gjort och  arbeta med barnens egna berättelser, få vara med när de ska få visa varandra sina filmer.

Min film om fjärilens utveckling

9/9-12 Synopsis

SYNOPSIS
Titel:
Fjärilens utveckling
Bakgrund:
Barnen på förskolan har under våren följt fjärilens utveckling från larv till puppa och fjäril.
Syftet med filmen :
Är dels att förstärka kunskapen för barnen, dels mitt eget lärande, att skapandet av filmen skall ge
mig kunskaper om I Movie som verktyg och om hur man gör en film .
Målgrupp:
Barn och pedagoger
Film-ide':
Att med lera animera de olika stadierna i fjärilens utveckling
Berättarkurva:
Larven föds , lever och äter. En livsfara i form av en hungrig fågel dyker upp. Larven lyckas med
nöd och näppe gömma sig under ett blad. Utvecklingen fortsätter.
Material och miljö:
Vanlig modellera och lite rekvisita i form av växter och gröna tyger.
Avslutning:
De modeller av plast som barnen på min förskoleavdelning använt filmas och benämns.

9/9-12 Manus fjärilens utveckling

Manus till filmen ”Fjärilens utveckling”

Skall man berätta för barn måste man berätta med ett språk och med bilder som de förstår och blir intresserade av menar Granath(2006)  Så animering blev mitt val. Jag har animerat lerfigurer med film och foton blandat. Ken Burns effekten i IMovie försvårar animeringen och jag listade aldrig ut hur man tog bort den helt, men jag väljer ändå att fortsätta skapa i IMovie eftersom ett av syftena med filmen är att jag skall lära mig verktyget.
Filmen visar fjärilens utveckling från ägg till larv, från larv till puppa, från puppa till fjäril och ägg igen. För att få lite dramatik i berättelsen kommer en mås och försöker äta upp larven. Manuset följer det amerikanska manusformatet.

1. EXT: GRÖN YTA
Filmen börjar med bilder på riktiga fjärilar och en berättarröst som beskriver bakgrund till filmen.
Helbild film på fjäril ett och två.
2. EXT: UTE- BLADVERK
Ägg liggande på blad.
Helbild zoom in till närbild. Sång ”det var en gång en fjäril”
3. EXT. UTE- GRÖN YTA
Ägget”spricker” och börjar öppna sig.
Helbild foto med ljudeffekt knakande. Syrsor spelar i bakgrunden för att ge en illusion av natur.
4. EXT. UTE GRÖN YTA
Larven kryper ut, gäspar
LARV
-Oj vad det var trångt här inne, så skönt att komma ut.
Helbild foton, larven drar sig bortåt.
LARV
-Men vad jag är hungrig nu.
5. EXT. UTE BLADVERK
Larven äter ett blad.
Helbild foton med tuggor tagna ur bladet ljudeffekt knaprande.
6. EXT. UTE BLADVERK
Dramatisk musik film rör sig åt vänster där stor mås dyker upp, fiskmåsljud läggs till
LARV
- Å jag måste gömma mig!
7. EXT. UTE BLADVERK
Bilden växlar till larven som börjar gömma sig.
8. EXT: UTE BLADVERK
Bild på näbb. Måsen som närmar sig larven.
Spänningsljud i bakgrunden.
9. EXT:UTE BLADVERK
Larven gömmer sig under ett blad. Närbild. Måsen letar men hittar inget går sen bort.
Måsljudet försvinner
10. EXT: UTE BLADVERK
Larven tittar ut från under bladet.
LARV
-Vilken tur att han gick.
11. EXT: UTE BLADVERK
Bilden växlar till att larven klättrar upp på ett blad.
LARV
- Nu känner jag mig jättemätt och stel
-Jag hänger mig här och vilar en stund.
-Jag blir som en puppa.
12. EXT:UTE BLADVERK
Bilden varar vid puppan en stund sen spelas en stigande trudelutt för att visa på att något är på gång.
Fjärilen börjar synas.
Fjärilen trillar ut.
Ljudeffekt plask
13. EXT: UTE BLADVERK- GRÄS
Flera foto illustrerar att vingarna vecklas ut.
Lite gitarr i bakgrunden för att visa ett nytt skeende.
Fjärilen är färdigutvecklad och rör sig framåt
Helbild. visslar
14. EXT: UTE BLADVERK-GRÄS
Ser upp mot bladen där det sitter en annan fjäril.
FJÄRIL
-Å....hej vem är du? Vad söt du var.
Zooma In mot nya fjärilen
15. EXT: UTE GRÄS
Fjärilarna möts, pussas
Pussljud.
Hjärtan ovanför de båda fjärilarna.
16. EXT UTE GRÖN YTA
Bild på ägg zooma in.
17. EXT: GRÖN YTA
Avslutning med plastfigurer
Först helbild på alla sen närbild på ägg, larv, puppa och fjäril i tur och ordning, sist en helbild på alla igen. Berättarrösten
benämner de olika figurerna.

Litteratur: Granath(2006) Manus och dramaturigi för film.

9/9-12 Bildmanus

Portfoliometodik

Portfolio
Uppgift:Redogör, med hänvisning till litteratur, seminarier för portfolio som pedagogisk metod och hur du kan använda I-pad som redskap för portfolio i din verksamhet.
Vad är portfolio?
Portfolio kommer ursprungligen från konstnärer och hantverkare som behövde på ett konkret och överskådligt sätt visa vilka yrkeskunskaper de hade.( Ellmin o Ellmin 2003)

I förskolans värld handlar portfolio om en metod att dokumentera så framsteg och lärande blir tydligt för elev, lärare och föräldrar. Man använder sig av det samlade materialet i portfolion för reflektion mellan elev och pedagog och vid utvecklingsamtal med föräldrar. Den ger också en möjlighet att få en röd tråd och en kontinuitet i elevens lärande när uppföljningen mellan förskola och skola sker. " det är förhållandet till det insamlade materialet som ger portfoliometoden dess styrka" anser Ellmin. De skriver också att " portfolion syftar till att tydliggöra och ge ett utvecklingsperspektiv på vad och hur eleven lär sig, hur målen uppnås , vilket stöd som behövs samt hur eleven tänker kring sitt eget lärande." Ellmin menar att utgångspunkten är framgång föder framgång. Att identifiera elevens styrka inom olika områden är startpunkten för ett bättre lärande. Portfolion synliggör, tydliggör och konkretiserar elevernas utveckling - i ord, ljud, bild, text etc.Portfolion ger föräldrarna ökade möjligheter att vara delaktiga och stödjande i sina barns utveckling och lärande.
Hur?
Förarbetet är nödvändigt för att det skall bli bra och genomtänkt. Att noga tänka igenom vad som skall vara med , göra etiska övervägande på vad som tecknas ned och vilka bilder som porfolion skall inne hålla måste göras innan man börjar, man bör ha i tanken att detta är något som skall kunna visas för flera och skall följa barnet. Att det också är ett arbetssätt som utvecklar arbetet i barngruppen. Arbetslaget bör ställa frågorna vad, hur, varför och för vem? Ellmin beskriver att äldre elever ofta har en arbetsportfolio som de inte visar upp för andra med mål och reflektioner över det dagliga arbetet, sen har de en visningsportfolio som är mer koncentrerad ett urval som visar den positiva utveckling som skett. I förskolan kan man säga att arbetsportfolion där man dokumenterar behov i barngruppen och reflektioner över det dagliga är pedagogernas och visningsportfolion med positiva framsteg är barnens. Rent praktiskt beskriver Ellmin arbetsordningen så här: göra-samla-välja-reflektera-värdera-samtala.

Mina tankar är att portfolion kan komma att se helt olika ut för varje barn . Själva formen för hur den rent konkret ser ut är mindre viktig. Barnen skall vara aktiva , vara med och välja bilder, material och text och deras tankar om hur de lärt sig är viktiga att få med. Genom att använda sig av I-pad som verktyg kan man få en mer levande portfolio med ljud och film tex. Spela in intervjuer eller interaktionen mellan barnen när de arbetar med något, sånger, sagor , ta bilder på barnens skapande, filma, låta barnen filma. Jag håller på att lära mig mer om vilka verktyg som kan fungera Keynote skulle kunna vara ett . Oavsett om man samlar i en pärm eller digitalt måste barnet vara i fokus, deras tankar, lärande och utveckling beskrivas på ett positivt sätt och samtalen runt materialet upplevas som något som är stärkande för självkänsla och självförtroende. Den här metoden fokuserar mycket på individen men i boken beskrivs hur en förskola planerar portfolion utifrån tre punkter.

• Syfte-målet för det enskilda barnet. 
• Produkt- hur man i barngrupp eller enskilt dokumenterar.
• Process-hur man i grupp eller enskilt genomför arbetet mot målet.

 På så sätt kan de arbeta mot ett enskilt mål för ett barn men genomföra det i grupp. Men även på ett individuellt arbete kan jag som pedagog få information om det enskilda barnets tankar som jag förhoppningsvis reflekterar över och det leder till att jag utvecklar/förändrar mitt arbete med hela barngruppen. Detta handlar egentligen om dokumentation som underlag för reflektion och samtal för elev, pedagoger och föräldrar. Pedagogisk dokumentation med IT-stöd alltså:-)

Självskattning i halvtid

Jag har upptäckt att jag övervärderat min kunskap på några områden. Så är det, med mer kunskap förstår man hur lite man kan och jag blir sugen på att lära mig mer. På vissa områden syns det att jag kan lite mer nu.

Datakrångel!!!

Aaaaaahhhh blir tokig!
Nu har jag försökt att följa instruktionsfilmen för att länka in radioprogammet. Det är frustrerande och tidskrävande när man inte får till det. ser fram emot att får träffa alla på kursen och lära mig, och jag är nyfiken på allas program.

Bettans radioprogram

Bettans padcast

Kurstillfälle två

Lärgrupp 1 litteraturseminarium

Vi lär oss och har roligt!

Location:Tempelgatan,Mölndal,Sverige

Den svårfångade reflektionen

Den svårfångade bilden.....Jag skulle lägga den här bilden på en annan sida men ...ok den pryder väl sin plats här också. Vi ses på torsdag i lärgruppen, ser fram emot det.